Angerdshestra socken ingick i Mo härad (en gård tillhörde före 1886 Tveta härad), och ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun, Socknen motsvarar från 2016 Angerdshestra distrikt.
Socknens areal är 85,39 kvadratkilometer, varav land 84,00. 1946 fanns 417 invånareSvensk Uppslagsbok Angerdshestra socken och år 2000 fanns här 395 invånare. Kyrkbyn Angerdshestra med sockenkyrkan Angerdshestra kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik Angerdshestra socken har medeltida ursprung.
Före 1887 hörde 1 mantal Sefardsbo i Månsarps jordebokssocken till Tveta härad.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Angerdshestra församling och för de borgerliga frågorna till Angerdshestra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Norra Mo landskommun och 1971 uppgick detta område i Jönköpings kommun. Församlingen uppgick 2002 i Norra Mo församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Angerdshestra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Mo härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Mo härads kompani.Indelta soldater, torp och rotar i Jönköpings län Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening
Kyrkobyggnation och sockennamn Angerdshestra kyrka byggdes 1669. Den medeltida kyrkan, ska ha stått längre söderut. Enligt Jonas Allvin, i vars beskrivning över Angerdshestra år 1857, han uppger att den gamla kyrkan flyttades från Källenäs. På den platsen bodde en herre vid namn Ingel. När Ingel levde är okänt. Allvin menar att det är denne Ingel som gett Angerdshestra dess namn:”…hwarifrån namnet Ingelgerdshester, förkortadt till In- eller Angerdshester härleder sig.”
Enligt ortnamnsfoskaren Ivar Lundahl är Angerdshestra nämnt redan 1412 som ”Angeredhaheyster” i Svenskt Diplomatarium. Första ledet i namnet härstammar från kvinnonamnet ”Arngärdh”. Svensk uppslagsbok anger att namnet är bildat av genitivformen A(r)ngerdar av kvinnonamnet Arngerd och hester som betyder bestånd av (fruktbärande?) träd och hänvisar till V Ekenvall.V Ekenvall (1942): De svenska ortnamnen på hester, sid 46. Namnet (1412 Angeredhaheyster) kommer från prästgården. Förleden är kvinnonamnet a(r)ngärd och efterleden hester, 'småskog'.
Rungraffiti Vid en restaurering av Angerdshestra kyrka år 1910 hittades 27 plankor eller stockar med bevarade runinskrifter gjorda vid kyrkans byggnation på 1200-talet. Stockarna förvaras på Statens Historiska Museet i Stockholm.
I juli 1910 bröt man upp golvet i Angerdshestra kyrka och hittade omkring 30 tillhuggna stockar som tillhört en äldre knuttimrad kyrka. På vissa stockar fanns målningar, men påpå andra ristade runinskrifter. Komminister Richard Österdahl meddelade Vitterhetsakademien och riksantikvarien sände ut amanuensen Andreas Lindblom för att undersöka fyndet. Resultatet blev att stockarna togs tillvara och skickades med tåg till Stockholm. Österdahl och Lindblom kopierade båda runinskrifterna de kunde upptäcka. Stockarna var starkt angripna av trämask och en del runor som fanns 1910 är i dag försvunna. Ragnar Kinander publicerade 1961 i inskrifterna i Smålands runinskrifter, (Smålands runiinskrifter 114) ger tolkningen:Fornsvenska/latin :Kristus (D)o(mi)n(us)(?), Kristus kon(ungr?), Kristus sunr … skrifaði mik á Óláfs degi … Guð mik signi … millesimo ducentesi(mo) …
Modern svenska: ”Kristus Herren(?), Kristus konungen(?), Kristus sonen … skrev mig på Olovs dag … Gud välsigne mig … (året) tolvhundra …”Runorna är skrivna på folkspråket och latin. De antas ha gjorts i samband med att kyrkans byggande. Möjligen fanns en datering på latin innehållande ordet ”tolvhundra”, Stockarna dendrodaterades till årtalet 1226.
Magnus Källström noterade att de två oidentifierade runorna i den otolkade runföljden ærækomræ-þium : f[il] : þisræ-þiumị mest liknande n-runor med bistaven dragen ända ned till baslinjen. Lindblom hade skrivit r-runorna i denna runföljd som stungna. Den formen är en ovanlig runform använd i få medeltida inskrifter. Där Kinander hade en r-runa hade Lindblom däremot en stungen b-runa dvs. p.
Källström läste sedan de andra r-runorna som p-runor. Med den tidigare antagna n-runan fick han fram en runföljd kompænþium, och compendium på latin betyder ’besparing’ eller vid en affär ’vinst, överskott’. Källström prövade att läsa runorna enligt detta i den sista runföljden och fick ordet þispænþium. Ordboken gav för dispendium betydelsen ’penningutgift, kostnad, förlust’.
Vinst, förlust…! För att få fram hela meningen. Mellan ordet compendium och dispendium stod runorna f[il]. Med den tidigare upptäckta skrivningen krislus istället för kristus var det lätt att ordet som fit och i latinet tredje person presens indikativ av det oregelbundna verbet fio, factus sum, fiere ’göra, bliva, ske’. Det återstod bara inledningen, där Kinander hade läst æræ, medan Lindblom hade runorna sæpæ . Detta tolkade Källström som adverbet saepe med betydelsen ’ofta’. Hela meningen blev då: Saepe compendium fit dispendium ”En vinst blir ofta en förlust’! Vad som är meningen med det skrivna är oklart men det kan vara missnöje från en hantverkare eller kyrkomålare.
Geografi Angerdshestra socken utgörs av höglänt skogsbygd och ligger sydväst om Jönköping, öster Nissans dalgång i källområdet. 5 % av arealen var uppodlad i mitten av 1900-talet och ändå utgjorde skogsmarken bara 52 procent vilket visar att de våta markerna upptog stora arealer. Socknen är en mossrik skogsbygd.Nationalencyklopedin
Befolkning +180518531902194620002022Befolkning464 595 550417 395 405 Ökning eller minskning + 131 -45 - 133 -22 + 10 Folkmängden i socknen har varit relativt stabil och ökade under första halvan av 1800-talet med omkring 30 procent och minskade sedan med cirka 40 procent (178 personer) mellan 1853 och 1946 och sedan var stabil runt 400 personer.
Förhistoria
Gårdar och byar ligger glest utspridda på uppodlade åsryggar i landskapet, där också vägarna löper. Gårdarnas ursprung i enkelgårdar framgår av genomgången av äldre gårdar i socknen nedan. Inom socknen har gjorts flera fynd av enkla skafhålsyxor och en skära av flinta. Vid inventeringen noterades platsen för en hällkista, som togs bort 1890. Det var sockenprästen som lämnade uppgiften. Av bifogade tidningsartiklar framgår att hällkistan innehöll senneolitisk keramik som ju ofta liknar blomsterkrukor och en flintdolk eller spjutspets av flinta. Alla lösfynden är senneolitiska. Det är troligt att de första fasta bosättarna kom till trakten under senare delen av neolitikum.
De viktigare fornlämningarna består av sex mindre gravfält med domarringar, kvadratiska stenkretsar , resta stenar och stensättningar mestadels från äldre järnåldern. Det finns två ensamliggande rösen större än 10 meter registrerade det ena i Munkebo och det andra Angerdshestra. Båda beskrivs i tabellen nedan. De kan vara från bronsåldern. Den skeppformade stensättningen hela 19 meter lång avviker i fornlämningsbeståndet. Den ligger på en område med stensättningar och dess datering blir osäker men tätt stående stenar i kantkedjan talar för en datering till bronsålder. Domarringar och rösen förekommer inte tillsammans vilket möjligen avspeglar en tidsskillnad eller olika gravtraditioner.
Som framgår av gravfälten är de flesta fornlämningar på järnåldersgravfält kvadratiska stenkretsar följda av domarringar och stensättningar. Denna typ av fornlämning är vanlig i norra Småland runt Jönköping däremot saknas den i södra Småland. På socknens största gravfält i Fagerhult har Bertil Almgren 1953 undersökt en sådan kvadratisk stenkrets. Holger Arbman berättar om detta i sin artikel om Jönköpings stads historia. I mittpunkten av kvadraten fanns en grop 0,5 m och bara 1 dm djup med ett innehåll av kol, inga andra fynd, Nära denna grop fanns ett hål efter en kraftig trästolpe och i diagonalerna nära de västra hörnstenarna fanns två stolphål till. De tre stolphålen bildade en triangel med spetsen vänd mot kolgropen i mitten, Det har varit en del av en träkonstruktion i graven. Inga säkra slutsatser kan dras då hålen inte daterades och inte heller graven blev daterad. Ingen grav påträffades i anläggningen.
Den vanligaste fornlämningen i socknen är fossil åkermark med 32 områden. En blästbruksplats och en fyndplats för slagg är redovisad. Därutöver flera platser för kolning och skogsbruk och tjärframställning samt skogbruksområden. Bebyggelsen har lämnat talrika spår av lägenhetsbebyggelse (torp och backstugor) och ett antal jordkällare. Flera kvarnar finns upptagna och tre stenvalvsbroar och två varggropar.
Fornlämningar +Gravfält i Angerdshestra sockenFastighetRAÄ nrAntal fornlämningarGrav markerad av en klumpsten eller rest stenGrav merkerad av fyra hörnstenar,klumpstenar eller resta stenar ofta i kvadratDomarringa runda stenkretsarStensättningRösenLitteratur och anmärkningar1Fagerhult 1;528:1454 klumpstenar25 kvadratiska stenkretsar10 domarringar av klumpstenar4 stensättningar rund 2 stensättningar ovalB Almgren undersökt H Arbman sid 100 i Jönköpingstraktens under förhistorisk tid2Munkabo 1:20985 kvadratiska stenkretsar3Ett röse över 15 meter i diameter, det finns 6 klumpstenar utöver de registrerade gravarna3Svinhult 1:218:161 rest sten3 kvadratiska stenkretsar1 domarring av resta stenar1 Stensättning rund, stenfylldJ Allvin sid 27 i Beskrivning över Mo härad Känd från 1800-talet6Harphult 1:2 och !:354:163 kvadratisk stenkretsar2 domaringar av klumpstenar1 stensättning kvadratisk4Gagnaryd 1:420:155 5Gagneryd 1:42151 skeppsformad stensättning 4 Stensättning rund stenfylldDen skeppsformade stensättningen är 19 meter lång och 6 meter bred med stävstenar, delvis nedrasade kanter, fylld av stenarSumma7553613138Ensamliggande rösen1Angerdshestra RAÄ 1921Röse, runt 10 meter i diameter och 0,7 meter högt. Fyllning av 0,1-0,2 meter stora stenar. I mitten är en försänkning cirka 1,2 meter i diameter och 0,2 meter djup.2Munkabo 1:20RAÄ 101Röse runt 12 meter i dameter och 0,5-0,7 meter högt. Delvis övermossade stenar 0.15 till 0,4 meter stor. Beväxt med smågranar och 2 björkar.Stenkammargrav av typen Hällkista1KällenäsRAÄ 22:1Hällkista påträffad 1888, borttagen 1890. Nära vägen mellan Källenäs och Assarebo nära Guldberget. För fynd se kopior av tidningsartiklar
Historia Större gårdar eller herrgårdar saknas och har troligen aldrig funnits. Vid arkeologiska undersökningar 1995 hittades husgrunder i närheten av kyrkan som kan dateras till 1500- till 1700-talet. Det finns ett 20-tal äldre gårdar som han följas ofta till 1500-talet i socknen. Söder om kyrkogården i Angerdshestra kyrkby en sluttning med hagmark ned lämningar efter en kaplansgård från 1700-talet.