Frankrike, formellt Republiken Frankrike (République française; ), är en republik i Västeuropa.
Frankrike har kust mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet. I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike består även av fem departement utanför Europa (Frankrikes utomeuropeiska departement): Franska Guyana med gräns mot Brasilien och Surinam, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement utgör integrerade delar av Republiken Frankrike. Därutöver tillkommer de utomeuropeiska förvaltningsområdena () Franska Polynesien, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis- och Futunaöarna, vilka har mer självstyre. Franska sydterritorierna och Clippertonön utgör utomeuropeiska territorier () och båda saknar permanent befolkning. Nya Kaledonien har sui generis-status i Frankrike och är varken ett utomeuropeiskt förvaltningsområde eller departement. Samtliga utomeuropeiska territorier och regioner är associerade med Europeiska unionen. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l’hexagone", hexagonen.
Franska revolutionen gav deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som än i dag uttrycker republikens främsta ideal.
Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Frankrike är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Landet är en av de fem permanenta medlemmarna vid säkerhetsrådet i Förenta nationerna och är en av världens kärnvapenmakter.
Historia
Dagens Frankrike upptar ungefär samma områden som det de keltiska gallerna bebodde och som under 100-talet f.Kr. kom att bli den romerska provinsen Gallien. Gallerna antog snabbt romarnas språk och kultur. Kristendomen introducerades under perioden 200-300 e.Kr., men Gallien kom därefter att invaderas av germanska stammar, i huvudsak frankerna efter vilka landet fått sitt svenska namn (franskans France kommer i första hand av Île-de-France, de capetingiska kungarnas egendom kring Paris som tidigare kallades Francia och Pays de France).
Karl den stores söner styrde landet fram till 987, då Hugo Capet, frankisk hertig och greve av Paris, lät kröna sig till kung av Frankrike. Den senares ättlingar styrde i sin tur Frankrike till 1792, då den franska revolutionen gjorde landet till en republik efter de omvälvande händelser som inleddes 1789.
1799 tog Napoleon I kontroll över republiken först som förste konsul och sedan som kejsare. Hans arméer utkämpade många krig över hela Europa, erövrade många länder och etablerade ytterligare kungadömen med släktingar till Napoleon på tronen. Efter Napoleons fall 1815 återställdes monarkin i Frankrike, bara för att återigen störtas i och med den andra republiken, som i sin tur avlöstes av Louis-Napoléon Bonaparte, brorson till Napoleon I, som efter att först ha valts till president utropade det andra kejsardömet och sig själv till Napoleon III.
Visserligen hörde Frankrike till segrarmakterna både i första och andra världskriget, men landet led svårt under båda krigen och lyckades aldrig återta sin forna ställning. Samarbetet med den tyska ockupationsmakten under Vichy-tiden blev ett öppet sår och landet omkonstituerades 1946 som den fjärde republiken. Under krisåret 1958 genomförde general Charles de Gaulle i sin tur en omfattande reform som ledde till den femte republiken och dagens stabila presidentiella demokrati.
Under de senaste decennierna har samarbetet mellan Frankrike och Tyskland varit av central betydelse för den ekonomiska integrationen i Europa, och Frankrike har idag en central roll inom Europeiska unionen, inklusive den Ekonomiska och monetära unionen.
Sedan 2010-talet har Frankrike varit hårt drabbat av terrorattentat. Frankrike var även det land som hade flest så kallade IS-resenärer under åren 2011-2016.
Geografi
miniatyr|250px|Loire vid Montsoreau, Loiredalen.
Frankrike sträcker sig från Medelhavet till Nordsjön och från Rhen till Atlanten. Det angränsar till Storbritannien, Belgien, Luxemburg, Tyskland, Schweiz, Italien, Monaco, Andorra och Spanien. Utanför moderlandet har Frankrike gemensamma landgränser med Brasilien, Surinam och Nederländerna.
Förutom moderlandet i Västeuropa (la métropole) består Frankrike av territorier i Nordamerika, Karibien, Sydamerika, Indiska oceanen, Stilla havet och Antarktis (anspråken på landområdet i Antarktis erkänns inte av de flesta länder i världen).
Topografi Frankrike rymmer landskap av många, mycket varierande slag, från kustslätterna i norr och i väst vid Atlanten och Nordsjön till de stora bergskedjorna som omger landet, Pyrenéerna i söder, Alperna, Jurabergen och Vogeserna i öster, Armorikanska massivet i nordväst och Ardennerna i nordöst. Inne i landet täcks en betydande del av det platåartade höglandet Centralmassivet, omfattande omkring en sjättedel av Frankrikes yta, avgränsat genom floddalar och bäcken. Causses i södra delen av Centralmassivet består av en kalkstensplatå genomskuren av djupa kanjoner. I söder avgränsas Centralmassivet av Cevennerna med höga bergsryggar och branta sluttningar. Här förekommer även bäckenbildningar med sedimentära bergarter och rika kolfyndigheter.Nationalencyklopedien, multimedia plus (DVD-ROM) Uppslagsord Frankrike
Chaine de Puys i Centralmassivet, ett bergsmassiv med ett 80-tal inaktiva vulkaner, utsågs i juli 2018 till Världsarv.
Hydrografi Frankrike delas mellan fyra stora flodsystem varav tre utmynnar i Atlanten. De rinner över det svagt lutande slättlandet i norra och västra Frankrike och deras bördiga flodområden har gjort att landets ekonomiska och politiska medelpunkt hamnat i landets norra delar, vilket kan ses som en starkt bidragande orsak till att Paris blivit landets centrum.
De större franska floderna är: Loire - rinner ut i Biscayabukten och vars hela avrinningsområde finns i Frankrike. Rhône - föds i Schweiz och inträder i Frankrike via Genèvesjön för att sedan möta Saône vid Lyon och därefter, som enda större franska flod rinna ut i Medelhavet vid Marseille. Seine - mynnar ut i Engelska kanalen som enda större flod. Viktiga bifloder är Oise, Marne, Yonne och Aube. Garonne - föds i Spanien och passerar den franska gränsen efter bara ett par kilometer och passerar städer som Toulouse och Bordeaux. Meuse - föds i Frankrike och rinner ut i Belgien och Nederländerna. Rhen - utgör Frankrikes gräns mot Tyskland. Vattendrag i Frankrike
Klimat Klimatet i norra Frankrike är svalt och fuktigt medan det i de södra delarna råder ett torrt och hett medelhavsklimat. I området mellan Centralmassivet och Medelhavet återfinns också de legendariska vindarna Mistral och Siroccon. Frankrike är, med undantag för Alperna, förskonat från extrema klimatförhållanden.
Växt- och djurliv Frankrikes landskap varierar från Atlantkustens låglänta områden i väster till de snöklädda Pyrenéerna i söder och Alperna i öster. Centralmassivet bryter av den uppodlade landsbygden, medan Korsika erbjuder en unik naturmiljö.
I östra Frankrike dominerar Mont Blanc och stora glaciärer, och Vanoise nationalpark hyser alpstenbock, gems och rovfåglar. Längre söderut möts Medelhavets och Alpernas ekosystem i Le Mercantour nationalpark, där vargpopulationen ökat sedan 1990-talet. Floden Rhône skapar Camargue, ett av Europas mest kända deltan, där flamingor, hägrar och halvvilda hästar lever i våtmarkerna. Centralmassivet, präglat av slocknade vulkaner, är hem för stäpplik fauna och Loireflodens källa. Loire är en av Europas mest värdefulla floder, fri från kraftverksdammar, vilket gynnar lax och havsöring. Girondeestuariet längre västerut hyser den sista europeiska populationen av stör. Pyrenéerna utgör en viktig naturzon med nationalparker och arter som lammgam, murmeldjur och de sista brunbjörnarna i Frankrike. Längre norrut bjuder Bretagnes klippiga kust på viktiga marina ekosystem, med häckande sjöfåglar och stora tidvattenzoner vid Mont-Saint-Michel.
Korsika skiljer sig från fastlandet med sina klippiga kuster och skogar, där unika djurarter som korsikansk nötväcka och mufflonfår lever. I det angränsande Liguriska havet finns Pelagos, ett marint reservat med delfiner, valar och hajar, tack vare det näringsrika ekosystemet som gynnar havslevande arter.
Naturskydd
Frankrikes nationalparker består av nio skyddade områden, inklusive både fastlandet och utomeuropeiska departement. De täcker över 12 000 km² och skyddar cirka 2 procent av landets yta. Dessa parker, som besöks av över 7 miljoner människor årligen, inkluderar kända områden som Vanoise, Port-Cros och Guadeloupe.
Styre och politik Författning och styre
Frankrikes nuvarande författning kallas femte republiken och antogs vid en folkomröstning den 28 september 1958. Den stärkte den verkställande maktens position gentemot den lagstiftande församlingen och fastställer att presidenten (Président de la République) ska tillsättas genom direkta val för ämbetsperioder på 5 år (ändrades år 2001 från 7 år). Presidentvalet sker i två omgångar. Om ingen kandidat i första omgången fått mer än 50 procent av rösterna, möts de två huvudkandidaterna i en andra valomgång.
Presidentens omfattande befogenheter ska säkerställa statsmaktens stabilitet och statens existens. Bland de viktigaste befogenheterna är rätten att utlysa beslutande folkomröstning och nyval till nationalförsamlingen. Presidenten utser premiärministern och övriga ministrar, är militärens högste befälhavare och är den som undertecknar internationella avtal och beslutar om insättande av kärnvapen. Presidentens ökade befogenheter har gjort att presidentvalet fått mer betydelse än parlamentsvalet, och valdeltagandet till presidentvalet är följaktligen högre.
Frankrikes parlament består av två kamrar, nationalförsamlingen (Assemblée nationale) med 577 ledamöter samt senaten (Sénat) med 348 ledamöter. Nationalförsamlingen tillsätts för femårsperioder genom direkta val i enmansvalkretsar. Den har möjlighet att upplösa regeringen genom misstroendeförklaring. Hälften av de 348 senatorerna (les sénateurs) tillsätts vart tredje år för en period på sex år. Senatorerna har begränsad makt och nationalförsamlingen har alltid sista ordet om oenighet råder mellan de två kamrarna utom i konstitutionella frågor. Regeringen har starkt inflytande över nationalförsamlingens dagordning.
Administrativ indelning
miniatyr|Från januari 2016 är det endast 13 regioner i Egentliga Frankrike Frankrike är (år 2015) uppdelat i: 27 regioner (régions), 22 inhemska och fem utomeuropeiska. Se Frankrikes regioner. 101 departement (départements). Se Frankrikes departement. 335 arrondissement (arrondissements). Se Frankrikes arrondissement. 2 054 kantoner (cantons), inklusive 59 utomeuropeiska. Se Frankrikes kantoner. 36 658 kommuner (communes). Se Frankrikes kommuner. 9 villes nouvelles vilket är en indelning som löper parallellt med ovanstående indelningar. Se Ville nouvelle.
Departementen är numrerade och dessa nummer återkommer i de två första siffrorna i postnumret. Departementsnumret angavs tidigare även på vägfordons registreringsskyltar, så som de två sista siffrorna. Detta system, som byggde på att fordonsregistret sköttes av det departement vari fordonet var hemmahörande, är dock nu (2021) på väg att fasas ut och ersättas av ett centralt register varför man på nya registreringsskyltar inte kan utläsa hemdepartementet.