1830 (MDCCCXXX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
miniatyr|Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix föreställer Julirevolutionen.
Händelser Januari 13 januari – Venezuela blir självständigt från Colombia.World Statesmen
Februari miniatyr|höger|Grekland 3 februari – Den autonoma provinsen Grekland får självständighet från Osmanska riket.
Mars 26 mars – Mormons bok utkommer i Palmyra, USA.
April 6 april – Joseph Smith och fem andra personer grundar Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
Maj 24 maj – Mellan Baltimore och Ellicott's Mills öppnas den första järnvägen med allmän gods- och persontrafik i USA, och är ursprungligen hästdriven.Järnvägar i historien 13 maj – Sydcolombia blir självständigt från Colombia.World Statesmen 28 maj – USA:s president Andrew Jackson skriver under Indian removal act, vilket ger upphov till fördrivning och internering av ursprungsbefolkningen.
Juni 26 juni – Vid Georg IV:s död efterträds han som kung av Storbritannien av sin bror Vilhelm IV.
Juli miniatyr|höger|Uruguays flagga 11 juli – Uruguay utformar sin nuvarande flagga som nationsflagga, vilken lagstadgas 16 december. 17 juli – Barthélemy Thimonnier får patenträtt på sin uppfinning symaskinen. 18 juli – Uruguay antar sin första grundlag.World Statesmen (läst 3 april 2011) 20 juli – Grekland ger judar medborgarrättigheter. 27–29 juli – Julirevolutionen i Paris utbryter och tvingar Karl X att abdikera. Han ersätts av Ludvig Filip I.
Augusti 9 augusti – Ludvig Filip I blir kung av Frankrike. 25 augusti – Belgiska revolutionen inleds och 10 000 holländska soldater fördrivs ur Bryssel. 31 augusti – Edwin Beard Budding får patent på sin uppfinning gräsklipparen.
September 15 september – Liverpool and Manchester Railway öppnar den första passagerartågsträckan med ånglok mellan Liverpool och Manchester, något som även leder till den första tågolyckan med dödlig utgång då William Huskisson blir överkörd av loket Stephenson Rocket. 22 september – Sydcolombia byter namn till Ecuador.
Oktober 27 oktober – Nederländska trupper under ledning av baron David Hendrik Chassé bombarderar Antwerpen.
November 1 november – Wangerooge får tyska Nordsjökustens första fyr. 2 november Jacques Laffitte blir fransk premiärminister. Ferdinand II blir kung över Bägge Sicilierna. 10 november – En belgisk nationalförsamling proklamerar Belgien självständigt, vilket erkänns av Londonkongressen 20 november. 22 november – Charles Grey, 2:e earl Grey blir brittisk premiärminister. 28 november – Sjunde allmänna jubelfesten till firande av 1000-årsminnet av Ansgars kristnande av Sverige. 29 november – Polska revolutionen inleds mot Ryssland, men får ingen hjälp utifrån.
December miniatyr|höger|Aftonbladet 5 december – Hector Berlioz mest kända verk Symphonie fantastique har urpremiär i Paris. 6 december – Lars Johan Hierta börjar utge den liberala tidningen Aftonbladet. 12 december – Osmanska riket erkänner Serbiens självständighet. 26 december – Gaetano Donizettis opera Anna Bolena har urpremiär.
Okänt datum Frankrike, börjar avveckla bagnostraffet. En diligenslinje öppnas i Sverige mellan Stockholm och Ystad.Nordisk familjebok Lancashireprocessen införs i Sverige efter brittisk modell, vilket gör att träkolsåtgången minskas vid stångjärnstillverkning. Metodistpredikanten G. Scott kommer till Sverige efter uppmaning av Samuel Owen. De båda får stor betydelse för den svenska nykterhetsrörelsen. Hjälmare kanal öppnas. Kemisten Nils Gabriel Sefström upptäcker grundämnet vanadin. Varbergs fästning upphör att fungera som försvarsanläggning. Fredrika Bremer utger romanen Familjen H***, kallad den första borgerliga romanen. Johan Gabriel Richert framlägger ett förslag till ny svensk riksdagsordning. Det råder ekonomisk förvirring i Sverige då tre olika riksdaler är i omlopp, en med ett värde av 48 skilling, en värd 18 och en värd 12. Sveriges kronprins Oscar (I) genomför ett statsbesök hos den ryske tsaren Nikolaj I. Sällskapet för inhemsk silkesodling bildas, för att främja svensk silkesodling, vilket dock misslyckas. De svenska ekarna blir frisläppta för en mindre penningsumma. Därmed kan de bönder, som har ekar på sina ägor, köpa dem och fälla dem om de så önskar. Spanien inför kvinnlig tronföljd, då kungen bara fått döttrar med sina fyra hustrur. Frankrike tar Alger i besittning. På Java tar Javakriget slut och den holländske guvernören Bosch inför det så kallade kultursystemet vilket tvingar de infödda att utföra dagsverke på plantagerna. Storbritannien tillsätter en resident i Burmas huvudstad Ava.
Födda Första kvartalet
Januari 2 januari – Henry Flagler, amerikansk industrimagnat. (död 1913) 4 januari – Ernst Behm, tysk författare. (död 1884) 6 januari – Alfred Hegar, tysk läkare. (död 1914) 7 januari – Albert Bierstadt, amerikansk målare. (död 1902) 8 januari Gouverneur K. Warren, amerikansk militär. (död 1882) Hans von Bülow, tysk dirigent, kompositör och pianist. (död 1894) 18 januari – Grigor Parlichev, makedonisk-bulgarisk författare. (död 1893) 19 januari – George B. Cosby, amerikansk militär. (död 1909) 31 januari James G. Blaine, amerikansk politiker. (död 1893) Henri Rochefort, fransk författare, journalist och politiker. (död 1913)
Februari 3 februari – Robert Gascoyne-Cecil, 3:e markis av Salisbury, brittisk premiärminister. (död 1903) 11 februari – August Eisenmenger, österrikisk målare. (död 1907) 14 februari – Anson Safford, amerikansk politiker. (död 1891) 16 februari – Émile Durand, fransk kompositör och musikpedagog. (död 1903) 17 februari – Gerard Krefft, tysk zoolog och paleontolog. (död 1881) 18 februari – Abd ül-Aziz, osmansk sultan. (död 1876)
Mars 15 mars – Paul Heyse, tysk författare, nobelpristagare i litteratur 1910. (död 1914) 29 mars – Eli C.D. Shortridge, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895. (död 1908)
Andra kvartalet
April 9 april – John M. Crebs, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1869–1873. (död 1890) 14 april – Simon P. Hughes, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889. (död 1906) 24 april – Eugenia, svensk prinsessa, dotter till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg. (död 1889)
Maj 1 maj – Guido Gezelle, belgisk författare och präst. (död 1899) 5 maj – John B. Stetson, amerikansk hattmakare. (död 1906) 13 maj – Zebulon B. Vance, amerikansk militär och politiker. (död 1894) 20 maj – Hector Malot, fransk författare. (död 1907) 29 maj – Louise Michel, fransk anarkist. (död 1905)
Juni 17 juni – Jeremiah McLain Rusk, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889–1893. (död 1893) 20 juni – Carl Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman. (död 1912)
Tredje kvartalet
Juli 1 juli – Paris Gibson, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905. (död 1920) 4 juli – Mary Hunt, amerikansk nykterhetsförkämpe. (död 1906) 10 juli – Camille Pissarro, fransk målare. (död 1903) 25 juli – John Jacob Bausch, tysk-amerikansk optiker, grundare av Bausch and Lomb (tillsammans med Henry C. Lomb). (död 1926)
Augusti 18 augusti – Frans Josef av Österrike, kejsare av Österrike 1848–1916, kung av Ungern 1867–1916. (död 1916) 29 augusti – J. Proctor Knott, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887. (död 1911)
September 2 september – William P. Frye, amerikansk politiker. (död 1911) 8 september – Frédéric Mistral, fransk författare, nobelpristagare i litteratur 1904. (död 1914) 15 september – Porfirio Díaz, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll). (död 1915) 17 september – Ludvig Fredholm, svensk industri- och affärsman. (död 1891) 18 september – Camille de Meaux, fransk politiker. (död 1907)
Fjärde kvartalet
Oktober 10 oktober – Isabella II av Spanien, spansk drottning 1833–1868. (död 1904) 21 oktober – Jöns Rundbäck, svensk politiker, en av Lantmannapartiets grundare. (död 1895)
November 9 november – Algernon Paddock, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1887–1893. (död 1897) 21 november – Yoshida Shōin, japansk filosof. (död 1859) 26 november – Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman. (död 1899)
December 3 december – Frederic Leighton, brittisk målare och skulptör. (död 1896) 5 december – Christina Rossetti, brittisk poet. (död 1894) 8 december – William Pitt Kellogg, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Louisiana 1873–1877. (död 1918) 10 december – Emily Dickinson, amerikansk poet. (död 1886) 16 december – Kálmán Tisza, ungersk politiker. (död 1902) 17 december – Jules Huot de Goncourt, fransk författare. (död 1870) 31 december – Ismail Pascha, khediv av Egypten. (död 1895)
Okänt datum Pepita de Oliva, spansk balettdansare. (död 1871)
Avlidna Första kvartalet
Januari 7 januari – Thomas Lawrence, 60, brittisk konstnär.
Februari 17 februari – Marcos Portugal, 67, portugisisk kompositör.
Mars 7 mars – Jacques Villeré, 68, första kreolska (infödda) guvernören av Louisiana. 11 mars – Gérard de Lally-Tollendal, 79, fransk politiker. 17 mars – Laurent Gouvion Saint-Cyr, 65, marskalk av Frankrike.
Andra kvartalet
April 16 april – József Katona, 38, ungersk författare.
Maj 14 maj – Urban Jürgensen, 53, dansk urmakare. 16 maj – Jean-Baptiste Joseph Fourier, 62, fransk matematiker och fysiker.
Juni 1 juni – Sahajananda Swami, 49, indisk helig man. 4 juni – Antonio José de Sucre, 35, revolutionsledare och Bolivias förste president. 26 juni – Georg IV, 67, kung av Storbritannien sedan 1820.
Tredje kvartalet
Juli 29 juli – Erik Abraham Almquist, 63, svensk biskop.
Augusti 22 augusti – Marinus Willett, 90, amerikansk militär och politiker. 30 augusti – Louis Henri II av Bourbon, 74, fransk prins.
September 15 september – William Huskisson, 60, brittisk politiker och historiens första att avlida i en tågolycka. 18 september – William Hazlitt, 52, brittisk essäist. 23 september – Elizabeth Kortright Monroe, 62, amerikansk presidenthustru till James Monroe. 24 september – Rosalie Duthé, fransk modell, prototypen för stereotypen "den dumma blondinen".
Fjärde kvartalet
Oktober 4 oktober – Ludwig Yorck von Wartenburg, 71, preussisk fältmarskalk. 5 oktober – Dinicu Golescu, 53, rumänsk författare. 14 oktober – John McLean, 39, amerikansk politiker, senator 1824–1825 och 1829–1830. 31 oktober – Petar I Petrović-Njegoš, härskare över Montenegro.
November 8 november – Frans I, 53, kung av Bägge Sicilierna sedan 1825. 21 november – Károly Kisfaludy, 42, ungersk författare. 30 november – Pius VIII, född Francesco Xaverio Castiglione, 69, påve sedan 1829.
December 4 december – William Branch Giles, 68, amerikansk politiker. 8 december – Benjamin Constant, 63, schweizisk författare och politiker. 9 december Stephen R. Bradley, 76, amerikansk politiker, senator 1791–1795 och 1801–1813. Georg Friedrich Kaulfuss, 44, tysk botaniker. 10 december – Hugh Elliot, 78, brittisk diplomat. 17 december – Simón Bolívar, 47, sydamerikansk general och nationalist. 30 december – Johan Carl Höjer, 77, svensk pedagog.
Referenser Fotnoter
Externa länkar