rygg ()
,
rzeczownik, rodzaj męski (1.1) grzbiet, plecyhttps://iecor.clld.org/languages/elfdalian
<
rygg ()
rzeczownik, rodzaj męski (1.1) plecy
(1.1) en rygg, ryggen, rygger, ryggene
(1.1) På vei hjem hadde vi vinden i ryggen. → W drodze do domu mieliśmy wiatr w plecy. (1.1) Jeg kan ikke svømme på ryggen. → Nie umiem pływać na plecach. (1.1) Jeg ble sparket en gang i ryggen, og fikk et slag i ansiktet.Rogalandsavis → Dostałem kopniaka w plecy i cios w twarz.
<
rygg ()
,
rzeczownik, rodzaj męski (1.1) plecyhttps://iecor.clld.org/languages/norwegiannynorsk
(1.1) ein rygg, ryggen, ryggar, ryggane
<
rygg ()
rzeczownik, rodzaj wspólny (1.1) plecy
(1.1) en rygg, ryggen, rygger, ryggene
<
rygg ()
rzeczownik, rodzaj wspólny (1.1) plecy, grzbiet (1.2) grzbiet (np. książki, górski)
(1) en rygg, ryggen, ryggar, ryggarna
(1.1) kropp
złożenie rzeczownikowe ryggbast, ryggkota, ryggläge, ryggmärg, ryggrad, ryggsim, ryggskott, ryggslut, ryggstöd, ryggsäck, ryggtavla, ryggvärk • bergsrygg, bokrygg, handrygg, högtrycksrygg, näsrygg, puckelrygg, stolsrygg, svankrygg fraza czasownikowa binda ris åt egen rygg • ge råg i ryggen • ha ryggen fri • ha råg i ryggen • hålla någon om ryggen • inte röra någon i ryggen • kröka rygg • lägga benen på ryggen • ta rygg på någon • vara rak i ryggen • vända någon ryggen • vända ryggen till fraza przysłówkowa bakom någons rygg • bakom ryggen på någon
zobacz też: Części ciała w języku szwedzkim