Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund, inom familjen kallad Edmund, född 22 april 1906 på Stockholms slott, död 26 januari 1947 på Köpenhamns flygplats i Danmark, var arvprins av Sverige och hertig av Västerbotten.

Gustaf Adolf var äldste son till den senare kung Gustaf VI Adolf och hans första hustru Margareta av Storbritannien och Irland. Han gifte sig med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha och var far till Sveriges kung Carl XVI Gustaf.

Under nästan hela sitt liv var Gustaf Adolf enligt successionsordningen nummer två i den svenska tronföljden efter sin far, som var kronprins under större delen av sin sons liv. Gustaf Adolf blev dock aldrig Sveriges kung eftersom han omkom 40 år gammal 1947 i en flygolycka på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn.

Uppväxt Barndom Gustaf Adolf föddes på Stockholms slott den 22 april 1906 kl. 23.10, som äldste son till hertigen och hertiginnan av Skåne, arvprins Gustaf Adolf och hans första hustru prinsessan Margareta.

Året därpå blev fadern kronprins, då kung Oscar II avled. Prins Gustaf Adolf, som erhöll titeln hertig av Västerbotten, fick senare syskonen prins Sigvard, prinsessan Ingrid, prins Bertil och prins Carl Johan.mini|Fyra generationer med Gustaf Adolf i Oscar IIs famn.|vänster|240x240pxHan växte upp i den nordvästra flygeln på Stockholms slott, som föräldrarna låtit rusta upp och modernisera. Tillsammans med sina syskon Sigvard, Ingrid, Bertil och Carl Johan och utvalda skolkamrater fick han sin första skolundervisning i en trygg miljö på slottet i Stockholm. Eftersom modern var engelska, blev engelska prinsens modersmål vid sidan av svenska. Av henne ärvde han också sitt sportintresse och sociala ansvarstagande. På somrarna vistades prins Gustaf Adolf tillsammans med sina syskon på Sofiero slott utanför Helsingborg och på Bagshot Park i sydvästra England hos sina morföräldrar, prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn och hans hustru Luise Margarete av Preussen. Morfadern var son till drottning Viktoria av Storbritannien.Ursula Sjöberg och Kerstin Hagsgård, Bernadotteporträtt från två sekel, Kungliga Husgerådskammaren, Stockholm 2008, sidan 68.

När prins Gustaf Adolf var fjorton år avled hans mor oväntat 1920 vid 38 års ålder. Hennes hovdamer Stina Reuterswärd och Stina von Stockenström fick då större ansvar för barnen. Förlusten av modern tog prinsen mycket hårt. Han var vid dödsfallet sjuk och gjorde ett årslångt uppehåll i sin skolgång. Under den tiden utvecklade han ett allvar och en blyghet, som han vid sidan av pliktkänslan var omtalad för. Fadern gifte om sig 1923 med lady Louise Mountbatten, dotter till moderns kusin Viktoria av Hessen-Darmstadt och syssling till kronprinsens barn. Efter faderns omgifte flyttade familjen till Ulriksdals slott våren 1925. Somrarna tillbringade han under hela uppväxten på Sofiero slott, vars park och blomsteranläggningar föräldrarna låtit iordningställa.

Utbildning Då prins Gustaf Adolf var i tolvårsåldern ansåg föräldrarna att han skulle få en utbildning som passade hans personlighet. Han började på den privata internatskolan Lundsbergs skola, norr om Kristinehamn i Värmland. Där var utbildningen inspirerad av de idéer som låg till grund för de engelska internatskolorna. Utbildningen vid Lundsbergs skola byggde på en kombination av traditionell undervisning och fysisk aktivitet. Skolan med de nya kamraterna passade prinsen utmärkt, eftersom han i hög grad var en friluftsmänniska och idrottsman. I både fäktning och ridning blev han mycket framgångsrik. Tre gånger blev Gustaf Adolf svensk mästare i sabelfäktning och i de Olympiska spelen 1936 i Berlin blev han uttagen till ryttartävlingarna. Han tävlade med hästen Aida, men blev utan placering i individuell hoppning sedan hästen vägrat vid ett av hindren.Sverige i olympiska sommarspelen 1936miniatyr|Prins Gustaf Adolf som nyvorden student 1925.|vänster|240x240px22 april 1924 blev Gustaf Adolf myndig och fick den 14 november samma år för första gången tjänstgöra som regent, då både farfadern och fadern befann sig utomlands. Det var första gången som sonen till en tronföljare innehaft regentskap i Sverige, då den författningsbestämmelse som medgav det kom till först 1909 och då prins Gustaf Adolf först 1924 blev myndig.Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 – 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 120, 126

Efter skolgången på Lundsbergs skola 1918–1924 och studentexamen på Stockholms slott den 11 maj 1925 inledde Gustaf Adolf sin militära karriär och gick in i kavalleriet. Han genomgick därefter officersutbildning och aspirantskola, Karlberg, och blev löjtnant vid Svea livgarde efter utbildning vid Arméns rid- och körskola på Strömsholm.

Han avlade officersexamen vid Karlberg i december 1927 och genomgick sedan Krigshögskolan då han blev kapten och ryttmästare vid Livregementet till häst. Gustaf Adolf ägnade sig därefter åt trupptjänst. Prins Gustaf Adolf trivdes bra med utbildningen där, men han gjorde ett avbrott för studier vid Uppsala universitet 1929 som förberedelser till hans kommande uppgifter som kronprins och kung. Han studerade statskunskap, nationalekonomi, statsrätt, tyska, franska och historia vid Uppsala universitet för lärare som Halvar Sundberg och Carl-Axel Reuterskiöld. Läraren i nationalekonomi var den unge licentiaten Dag Hammarskjöld. Därefter följde Handelshögskolan i Stockholm och studier i ekonomi, industriella och samhällsvetenskapliga ämnen, blandat med praktik. Under en vistelse i Wien 1930 följde han en utbildning vid hovridskolan.

Familj

Äktenskap

miniatyr|Prins Gustaf Adolf 1909.Eftersom modern var brittisk prinsessa vistades prins Gustaf Adolf och hans syskon ofta i Storbritannien. Under ett bröllop i London 1931 träffade Gustaf Adolf för första gången sin blivande hustru, prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Hennes far Karl Edvard var tidigare hertig över det lilla hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha men var också född brittisk prins och barnbarn till drottning Victoria; den brittiska grenen av familjen hade 1917 bytt namn till huset Windsor eftersom det under första världskriget var problematiskt att det brittiska kungahuset hade ett tyskklingande namn. Karl Edvard var också riksdagsledamot för det tyska nazistpartiet.

Den 16 juniHvar 8 dag : illustrerat magasin, 34:e årgången [3 januari 1932 - 30 oktober 1932], Stockholm 1932, s. 385. På konungens födelsedag, alltså. 1932 eklaterades trolovningen mellan prins Gustaf Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. De båda förlovade sig på slottet Schloss Callenberg utanför Beiersdorf bei Coburg, en stadsdel i Coburg i Bayern. Paret vigdes borgerligt den 19 oktober och kyrkligt den 20 oktober 1932 i Moritzkyrkan i Sibyllas hemstad Coburg. Vid bröllopet utvecklades stor pompa och ståt. Sextiosju kungligheter och furstligheter närvarade.

Barn Tillsammans fick Gustaf Adolf och Sibylla fem barn: Margaretha (född 1934), Birgitta (1937–2024), Désirée (1938-2026), Christina (född 1943) och Carl Gustaf (född 1946). Familjen var bosatt på Haga slott. Under åren 1932–1934 genomgick Haga slott en helrenovering både invändigt och utvändigt för att bli en modern bostad åt prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla och på Haga föddes alla deras fem barn. Den omfattande renoveringen präglades av de nya enkla arkitekturideal, som med funktionalismen hade kommit till Sverige på 1930-talet. Till sin hovchef utsåg prins Gustaf Adolf en äldre släkting och mycket god vän, greve Folke Bernadotte. De båda hade flera gemensamma intressen, bland annat scoutrörelsen och hästsporten. Eftersom Sibylla livet ut hade problem att lära sig svenska, talade makarna i regel engelska med varandra hemma.

Hedersuppdrag

Prinsens naturintresse och hans ledaregenskaper ledde till att han 1932 utsågs till ordförande i Svenska Scoutunionen (SSU). Scouting låg honom varmt om hjärtat. Bland hedersuppdrag och ordförandeskap kan nämnas ordförandeskap i den internationella scoutkommittén 1932, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), där han var ordförande 1933–1947, Riksidrottsförbundet (RF), där han var ordförande 1933–1947, Svenska Jägareförbundet, där han blev ordförande 1939, Kungliga svenska aeroklubben (KSAK), där han var organisationens beskyddare, och Sveriges ungdoms beredskaps centralråd, samt svensk hedersledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Idrottsframgångar miniatyr|Haga slott i Hagaparken.Prinsen var mycket aktiv som skytt och roddare under internattiden på Lundsberg och under kadettiden på Karlberg utmärkte han sig vid flera tillfällen som en mycket god skidåkare. Han fortsatte under hela skoltiden att intressera sig för hästsport.Lars Elgklou, Bernadotte, Historien – och historier om en familj, Askild & Kärnekull Förlag AB, 1978, sid. 191–195. Gustaf Adolf vann fälttävlan i de nordiska ryttartävlingarna i Oslo 1929; sammanlagt tio hinderlöpningar under fyra säsonger samt sextio hederspris. 1929–1938 vann han tre fälttävlan, tre dressyrtävlan, och tio hopptävlan. Han var dessutom en framstående steeplechaseryttare. 1930–1931 var han scholar på Spanska ridskolan i Wien tillsammans med adjutant Ernst Linder. Han ingick med hästen Aida i den svenska ryttartruppen i banhoppning under OS 1936, men ekipaget slutade utan placering.

I sitt nya hemland uppträdde prinsessan Sibylla redan efter några dagar som prisutdelare i en fäkttävling, assisterad av prinsessan Ingrid. Fäktning hade han börjat med under tiden vid universitetet och fäktning tillhörde prins Gustaf Adolfs favoritsporter. Han tillhörde den svenska eliten i fäktning med sabel och värja och blev svensk mästare individuellt tre gånger (SM-guld i sabel 1936, 1937 och 1940), och i lag också tre gånger, samt var en duktig skidlöpare. Han tog vidare guldmärke i såväl skytte som friidrott och militär idrott. Gustaf Adolf kunde i sin idrottsutövning kombinera sport med sitt intresse för friluftsliv. Räknat i priser och utmärkelser är han alltjämt den mest framstående idrottsmannen bland svenska kungligheter.

Andra fritidsintressen miniatyr|Prins Gustaf Adolf, Hermann Göring och Gustaf V i februari 1939. Bilden är tagen i samband med att den svenske kungen passerade Berlin på genomresa till Nice i Frankrike. Prins Gustaf Adolf, som vid tidpunkten befann sig i Berlin för ett idrottsevenemang passade på att träffa sin farfar samtidigt som Göring, som representant för den tyska regeringen, officiellt uppvaktade den genomresande statschefen.

Utöver idrott var prins Gustaf Adolf intresserad av musik. Han lyssnade ofta på musik av Ludwig van Beethoven, César Franck och Gustav Mahler men även på amerikanska spirituals. Gustaf VI Adolfs handsekreterare Carl-Fredrik Palmstierna har i sina memoarer berättat hur prinsen under sina besök i London kunde sitta i timmar i lyssnarbåsen på His Master’s Voices butik på Regent Street och lyssna på den senare musiktypen tillsammans med sin syster prinsessan Ingrid.

Prinsen var också intresserad av trädgårdsskötsel och av friluftsaktiviteter. Han var bland annat, liksom senare hans son, engagerad i scoutrörelsen och var Svenska Scoutunionens (SSU) (nuvarande Scouternas) första ordförande från starten 1930 till sin död 1947. Efter hans död inrättades 1947, samma år som han avled, också det efter honom döpta Gustaf Adolfs-märket, som idag är, efter Silvervargen, den svenska scoutrörelsens högsta utmärkelse. Principerna för utdelning av märket utarbetades 1947 av prinsens änka Prinsessan Sibylla. Märket bärs, liksom övriga scoutmärken, till scoutuniform, men inte till högtidsdräkt. Gustaf Adolfs-märket består av Prins Gustaf Adolfs krönta namnchiffer i en granriskrans med liljan, utfört i förgyllt silver. Kan tilldelas aktiv ledare för synnerligen förtjänstfulla insatser för scoutrörelsen på minst distriktsnivå. Idag utdelas GA märket av Scouterna.