Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa. Det gränsar till Turkmenistan, Uzbekistan och Kirgizistan i syd, Kina i öst och Ryssland i norr. De största städerna är Almaty (Alma-Ata), Astana (Aqmola), Sjymkent, Atyrau, Bajkonur, Qaraghandy (Karaganda), Semej (Semipalatinsk) och Zjezqazghan. Kazakstans nationaldag är republikens dag den 16 december.
Landet är ekonomiskt och politiskt det största i Centralasien, och står för 60% av regionens bruttonationalprodukt, främst på grund av sina industrier inom fossila bränslen och mineraltillgångar, och är en av världens största producenter av järn och silver. Landet har också regionens högsta HDI, i linje med Ryssland och Serbien. Kazakstan är en auktoriär stat.
Historia Kazakkhanatet och rysk dominans mini| alt=A.| Kazakkhanatets största utbredning, cirka 1520.
Kazakerna har sedan år 1456 etablerat ett självständigt khanat, Kazakkhanatet, i nuvarande Kazakstan.
Detta bestod fram till 1847. Då ställdes det som protektorat under Ryssland efter att den kazakiske khanen bett den ryske tsaren om stöd mot fientliga folk. Ryssarna koloniserade området under 1800-talet som ett steg i Det stora spelet mot Storbritannien. Livegenskapen i Ryssland avskaffades 1861 och då flyttade många ryska och ukrainska bönder till land som tilldelats dem av centralregeringen i Kazakstan. Kazakstan förklarades 1868 som del av det ryska riket.
Kazakerna revolterade flera gånger mot den ryska dominansen, däribland 1916 då uppemot 150 000 människor dödades, och lyckades hålla stånd mot Röda armén till 1920, då landet blev en del av Sovjetunionen.
Sovjeteran Kirgiziska ASSR (autonoma socialistiska sovjetrepubliken) upprättades inom Ryska SFSR 1920, men bytte namn till Kazakiska ASSR 1925 då kazakerna officiellt skiljts från kirgizerna; det område som tidigare hetat Karakirgisiska autonoma området år 1924 döptes då om till Kirgiziska ASSR. Områdets huvudstad sedan 1920, Orenburg med omnejd, avträddes av republiken och bildade ett ryskt oblast. Den nya huvudstaden blev Alma-Ata, en avlägsen provinsstad i sydöst. En svår svält drabbade landet 1931–1933 och decimerade drastiskt befolkningen; antalet kazaker minskade från drygt 4 miljoner till omkring 2,5 miljoner.
Kazakstan blev den 5 december 1936 sovjetrepublik, Kazakiska SSR. Landet blev mål för flera sovjetiska deportationer: speciellt efter andra världskriget tvångsflyttades krimtatarer, polacker, tjetjener, volgatyskar och andra till landet. Dessutom deporterades flera stalintrogna politiker dit efter diktatorns död 1953, däribland hans efterträdare Georgij Malenkov. Under sovjettiden bedrevs mycket rymdforskning i landet, speciellt i den hemliga staden Leninsk (nuvarande Bajkonur); i Semipalatinsk fanns omfattande laboratorier och testområden for atomforskning.
Självständigheten Kazakstan förklarade sitt självstyre den 25 oktober 1990. Efter Sovjetunionens kollaps, förklarade sig landet självständigt den 16 december 1991 och erhöll, såsom sista delrepublik, sin självständighet 25 december. Landet upptogs i FN den 2 mars 1992.UN Profile - Kazakhstan De första åren efter självständigheten kännetecknades av en märkbar emigration av icke-kazaker. Den ekonomiska situationen stabiliserades dock undan för undan med en stark tillväxt, tack vare olje- och gastillgångar och en migrationsbalans som återigen börjar bli positiv. Presidenten Nursultan Nazarbajev, som satt vid makten från 1990 till 2019, genomförde liberaliseringar av ekonomin, men någon fungerande demokrati infördes inte. Den 30 augusti 1995 fastställdes en ny konstitution och i december samma år bildades ett nytt parlament med två kamrar, och parlamentsval hölls. Presidenten drog år 1997 igång ett gigantiskt projekt för att flytta huvudstaden från Almaty i landets sydöstra del till Astana, en stad belägen på stäppen i norr närmare landets geografiska centrum, som byggts upp nästan från grunden.
Nazarbajev omvaldes år 2005 för ytterligare sju år som president.Den 8 januari 2006 avgick stora delar av regeringen, anledningen är okänd.
Den 18 mars 2019 meddelade Nazarbajev i ett tv-sänt tal att han skulle avgå som president och det var för många ett oväntat utspel. I samma tal sade han också att han skulle fortsätta som ledare för landets säkerhetsråd på livstid. Han fortsatte även att leda sitt parti Nur Otan (Fosterlandets ljus). Den 19 mars svors talmannen för Kazakstans parlament, Qasym-Zjomart Toqajev, in som interimspresident. I samband med maktskiftet meddelades att landets huvudstad Astana skulle byta namn till Nur-Sultan, för att hedra den avgångne presidenten. I juni 2019 blev Toqajev i ett snabbt iscensatt presidentval vald till president. Den avgångne presidentens äldsta dotter, Dariga Nazarbajeva, efterträdde Toqajev som talman för parlamentet, och blev därmed näst högst i landets hierarki.
I januari 2022 utbröt stora protester i landet på grund av ökade energipriser, varpå regeringen upplöstes och efter några dagar skickade den ryskledda försvarsalliansen CSTO trupper till landet.
Den 16 september 2022 tillkännagavs ett antal tillägg till landets konstitution. Bland annat skall presidenten väljs för en enda sjuårsperiod utan möjlighet till omval och landets huvudstad återfå sitt tidigare namn Astana. Dessa ändringar undertecknades av Toqajev den 17 september 2022.President Tokayev Signs Decree Limiting Presidential Term, Renaming Capital City Back to Astana, The Astana Times 18 september 2022. Läst 18 september 2022.
Geografi 300px|miniatyr|höger|Engelskspråkig karta över Kazakstan. Kazakstan är i huvudsak beläget i Centralasien, men den nordvästligaste delen, väster om Uralfloden, räknas till Europa. Med en yta på 2,7 miljoner kvadratkilometer är Kazakstan världens nionde största land. Det har en 6 846 kilometer lång gräns mot Ryssland i norr, i söder 2 203 kilometer mot Uzbekistan, 1 051 kilometer mot Kirgizistan och 379 kilometer mot Turkmenistan, samt i öst 1 533 kilometer mot Kina.
Kazakstans nordligaste punkt ligger på cirka 55°06' nordlig bredd (Smygehuk i Sverige ligger på ca 55°20' nordlig bredd, det vill säga endast cirka 26 km längre norrut).
Topografi Landet sträcker sig från Kaspiska havet i väst till Altajbergen i öst och från Västsibiriska låglandet i norr till den centralasiatiska öknen Kyzylkum i syd och Tian Shan-bergen i sydöst. I Kazakstans nordvästra del breder Kirgizstäppen ut sig. Landet är i stort sett ett slättland med stora områden under havsnivå. Undantaget är bergen i öst och sydöst, samt Karataubergen i söder. Den lägsta punkten är sänkan Kaundy, 132 meter under havsnivån, den högsta punkten är berget Khan Tengri i sydost, på över 7 000 meter med glaciären inräknat. Största delen av landet består av mycket glest befolkad stäpp, samt öken och halvöken, framför allt i landets södra delar. I norr finns ett högland med gräs och i öster en platå med grässtäpper. Jorden är i många fall näringsfattig och lerig med höga halter av salt och på vissa håll saknas helt vegetation. Det beror på det intensiva jordbruk som bedrevs på 1950-talet och på intensiv konstbevattning.
Hydrografi Kazakstan gränsar i sydväst till Aralsjön och i öst märks Balchasjsjön. Bland floder märks Ural och Emba i väst, Syr-Darja i syd och Irtysj i öst. Aralsjön har sedan Sovjetunionen drabbats av en omfattande miljökatastrof. Bakgrunden var ett beslut om att Sovjetunionen skulle bli självförsörjande på bomull, vilket ledde till stora bomullsodlingar i öknen i Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan. För att bevattna bomullen avleddes vatten från floderna Syr-Darja och Amu-Darja som mynnar ut i Aralsjön. Resultatet blev att sjön snabbt krympte och 2007 beräknades att enbart en tiondel av sjön kvarstod. Sjön hade dessutom under årens lopp delats upp i ett flertal mindre sjöar med hög salthalt.
Klimat Landet har ett kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Huvudstadens medeltemperatur i januari är −18 °C och i juli 20 °C. Nederbördsnivån i landet varierar från torra till halvtorra förhållanden och i huvudstaden är medelnederbörden 15 mm i februari och 50 mm i juli.
Styre och politik Författning och styre Kazakstan är officiellt en republik och före detta president Nursultan Nazarbajev har haft en i det närmaste totalitär makt. Landets nuvarande konstitution antogs först i januari 1993, efter att den sovjetiska konstitutionen landet haft hade fortsatt att gälla i ett helt år efter Sovjetunionens upplösning. Landet har ett tvåkammarparlament med en senat bestående av 47 ledamöter (varav presidenten utser sju, de övriga väljs för en sexårsperiod) och ett underhus, Mäzjilis, med 107 ledamöter (som väljs för en femårsperiod).
Administrativ indelning Kazakstan är indelat i 14 provinser, oblystar, samt tre stadsregioner på provinsiell nivå. Provinser och stadsregioner (markerade med *) med kyrillisk skrift, eventuell vidare transkribering samt ryskt namn inom parentes:
höger|350px|Kazakstans administrativa regioner
Almaty (Алматы; Almatinskaja) Almaty* Aqmola (Ақмола; Akmolinskaja) Aqtöbe (Ақтөбе; Aktiubinskaja) Astana* Atyraw (Атырау; Atirauskaja) Bajkonur* Östkazakstan (Шығыс Қазақстан, Sjyghys Qazaqstan) Mangghystau (Маңғыстау) Nordkazakstan (Солтүстік Қазақстан, Soltüstik Qazaqstan) Pavlodar (Павлодар; Pavlodarskaja) Qaraghandy (Қарағанды; Karagandinskaja) Qostanaj (Қостанай; Kostanajskaja) Qyzylorda (Қызылорда; Kizilordinskaja) Sydkazakstan (Оңтүстік Қазақстан, Ongtüstik Qazaqstan) Västkazakstan (Батыс Қазақстан, Batys Qazaqstan) Taraz (Тараз; tidigare Жамбыл, Zjambyl; Zjambilskaja)
Relationen till Ryssland Kazakstans relation till sin största granne Ryssland är komplicerad. Båda länderna var del av Sovjetunionen, där ryska intressen vägde tyngst. Efter Sovjetunionens fall kom framför allt norra Kazakstan att fortsätta vara dominerad av det ryska språket och närheten till grannen i norr. Ryssland är Kazakstans största handelspartner, och stora delar av exporten till tredje land går genom Ryssland. Många ryska företag är inblandade i olika ekonomiska projekt i landet, inklusive kosmodromen Bajkonur och försöken att bygga kärnkraftverk.
Kazakstan har gjort försök att distansera sig från beroende från Ryssland. Det inkluderar ett pågående försök att övergå från kyrillisk till latinsk skrift för det kazakiska språket, liksom allt fler ekonomiska relationer med Kina. Kazakstans samarbete med grannen i norr har fått allvarliga hinder efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 och Kazakstans vägran att politiskt förknippas med Rysslands militära ambitioner.
Samtidigt är båda länderna fortfarande en av sex medlemmar i Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (KSAO), en Rysslandsdominerad motsvarighet till Nato. Ryssland/KSAO intervenerade i januari 2022 i Kazakstan, för att understödja det rådande styret i landet under de dåvarande politiska oroligheterna. Därefter har presidenterna Toqajev och Putin fram till 2025 hållit minst 46 möten (varav nio stycken med båda på plats), möten som väckt allt mer missnöje hos delar av den kazakiska befolkningen. Röster har höjts för att Kazakstan ska dra sig ur både KSAO och Eurasiska ekonomiska unionen.
Ekonomi och infrastruktur
miniatyr|Priset på olja fram till 2015. Kazakstans ekonomi bygger till stor del på oljeindustrin och påverkas därmed också av priset på olja.