Peru, formellt Republiken Peru, är en stat i västra Sydamerika vid Stilla havet. Landet gränsar till Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia och Ecuador. På gränsen mot Bolivia finns Titicacasjön, världens högst belägna, farbara sjö och i landet finns Amazonflodens källa. Landet har drygt 34 miljoner invånare.
Historia Huvudartikel: Perus historia Peru var centrum i det mäktiga Inkariket från 1438 fram till dess att spanjoren Francisco Pizarro ankom Sydamerika 1532 och erövrade landet åt den spanska kronan. Peru förklarade sin självständighet den 28 juli 1821 tack vare José de San Martíns argentinska armé och Simón Bolívars venezuelanska armé. Den förste folkvalde presidenten kom dock inte till makten förrän 1827. Från 1836 till 1839 var Peru och Bolivia förenade i den peru-bolivianska konfederationen som dock upplöstes efter en väpnad konflikt med Chile och Argentina. Under dessa år rådde politisk oro och med armén som en viktig politisk makt. Mellan 1879 och 1883 hade Peru och Bolivia återigen en allians och stred mot Chile i Stillahavskrigen. Efter krigen (och med förlusten av provinsen Tarapacá) blev det politisk stabilitet i början av 1900-talet; intill dess att diktatorn Augusto Leguía kom till makten (fram till 1930). Peru har sedan haft en instabil historia präglat av militärstyre och maktövertaganden och inte förrän 1980 genomfördes demokratiska val.
Den 28 juli 2006 valdes den tidigare presidenten Alan García åter till landets president. Han vann 2006 års valkampanj efter att besegrat Ollanta Humala i en andra valomgång.
Ollanta Humala var en tidigare radikal vänsterman inom militären och 2011 segrade han i den andra omgången av presidentvalet och blev därmed Perus nya president. I Humalas nya ministerkabinett ingick även Perus allra första svarta minister, kulturminister Susana Barca som tidigare var sångerska.
I presidentvalet 2016 vann högerkandidaten Pedro Pablo Kuczynski (ofta kallad PPK). Detta presidentval var ytterst jämnt och Kuczynski vann i andra valomgången med mycket knapp marginal före center-högerkandidaten Keiko Fujimori som är dotter till den fängslade ex-presidenten (1990-2000) Alberto Fujimori. I mars 2018 övertog vicepresident Martín Vizcarra makten när Perus president Pedro Pablo Kuczynski åtalades för korruption och avgick.
I juli 2021 blev grundskolläraren Pedro Castillo, som företrädde det socialistiska partiet Peru Libre (fria Peru), landets nya president. Det dröjde över sex veckor efter valet innan Castillo till slut kunde utropas till segrare i den andra valomgången, med endast 44 000 fler röster än högerrivalen Keiko Fujimori. Perus nya president Pedro Castillo gjorde sig ett namn 2017 då han ledde en lärarstrejk som omfattade flera regioner och pågick i 75 dagar. Castillo tog flest röster i den första valomgången.
De fyra folkvalda presidenterna närmast före Pedro Castillo har alla anklagats för inblandning i den största korruptionsskandalen hittills i Latinamerika. Alejandro Toledo (president 2001–2006) greps i USA sedan han begärts utlämnad till Peru medan Alan García (president 2006–2011) begick självmord när polisen kom för att gripa honom. Ollanta Humala (president 2011–2016) och Pedro Pablo Kuczynski (president 2016–2018) är båda åtalade och sitter i häkte eller är på fri fot i väntan på rättegång.
Efter att Pedro Castillo förklarats moraliskt inkompetent av den peruanska kongressen, utsågs vicepresidenten Dina Boluarte till Perus president den 7 december 2022. Boluarte avgick som president den 9 oktober 2025 efter omröstning i kongressen där Boluarte förklarats moraliskt inkompetent"La caída de Boluarte", El Comercio, 2025-10-10, ledarsidan. Spanska.
José Jeri, tillträdde presidentposten efter en presidentvakansprocess mot sittande presidenten Dina Boluarte. Jerí avsattes som president den 17 februari 2026 efter att Perus kongress beslutat avlägsna honom från ämbetet. Beslutet följde en politisk skandal med bland annat anklagelser om korruption.
Perus nuvarande president är José María Balcázar, som tillträdde som interimspresidant för perioden fram till nästa val i april 2026
Geografi miniatyr|Karta över Peru.|vänster
Topografi och hydrografi Landet delas in i tre huvudsakliga zoner: öken, berg och djungel. Från väster räknat börjar landet med ett smalt ökenområde som sträcker sig längs kusten, avbrutet av ett femtiotal bördiga dalgångar, sedan Anderna, mot öster allt mer täckt av vegetation. Öster om Andernas bergskedjor breder Amazonas djungler ut sig fram till gränsen mot Brasilien.
Stora floder i Peru är Amazonfloden och dess källfloder Apurimac, Urubamba, Ucayalifloden, Marañón, Napo, Putumayo och Huallaga. Den största och viktigaste sjön är Titicacasjön och Junínsjön mellan de andinska bergskedjorna.
Klimat Klimatet varierar från torrt ökenklimat i väster till tropiskt i öster. I Anderna varierar det mellan tempererat klimat och kallt. Anderna är en ung bergskedja och i landet förekommer jordbävningar, tsunamivågor, översvämningar, jordskred och mindre vulkanutbrott. 1970 dödades minst 47 000 människor i samband med en jordbävning uppmätt till 7,9 på Richterskalan. Jordbävningen orsakade stora lerskred. 1970 års katastrof gjorde en halv miljon människor hemlösa. En jordbävning i augusti 2007, med centrum vid städerna Pisco och Ica, dödade åtminstone 500 människor.Kihlström, Staffan. "Förödelse efter skalv i Peru." I: Dagens Nyheter, 2007-08-17 Några av Perus miljöproblem är avskogning (bland annat ett resultat av illegal avverkning), jorderosion, luftföroreningar i Lima samt förorening av floder och kustvatten. Peru har skrivit under, men inte ratificerat Kyotoprotokollet om klimatförändringar.
Växt- och djurliv Floran i Peru är mycket varierad. På den torra och sandiga kustnära ökenslätten växer bara några gräs och buskar. I regnskogsregionerna finns en stor variation av växter. Företrädare för denna växtlighet är bland andra gummiträdet, Mahognyträdet och vaniljväxter. I de högre bergsområdena växer, beroende på de naturliga förhållanden, bara en begränsad flora. Här ses huvudsakligen växa torra grödor som mossor och lavar (xerofyter), kaktusar och ärtväxter.
miniatyr|160px|höger|Perus nationalväxt inkagull (Cantua buxifolia). Perus nationalväxt är inkagull (Cantua buxifolia), en två till tre meter hög buske med långa, klockformade blommor i familjen blågullsväxter, som växer 1200 – 3800 meter över havet.
Även när det gäller djurvärlden har Peru mycket att erbjuda. På de kustnära ökenslätterna och de få kustnära öarna bor fiskmåsar, tärnor, ödlor, skorpioner, sälar och pingviner. I de peruanska kustvattnen finns bland annat sardiner, hummer och makrill. Djur i de bördiga områdena i öster är till exempel bältdjur, alligatorer, jaguarer, pumor, papegojor och flamingor. Perus nationaldjur är den röda klippfågeln (Rupicola peruviana), som finns i Manu nationalpark.
Styre och politik Författning och styre Enligt 1993 års grundlag stadgas att Peru är en enhetsstat och demokratisk republik med flerpartisystem. Landets president är statschef och regeringschef och väljs genom allmänna val på fem år och kan inte bli återvald omedelbart därefter till den följande mandatperioden. Presidenten utser premiärminister och i samråd med denne utses de övriga ledamöterna i regeringen. Kongressen består av en kammare2003 fattades ett beslut att dela parlamentet i två kammare. Beslutet har ännu inte verkställts (2008). med 120 ledamöter som väljs för en period av fem år. Peru utgör en enda valkrets.
Kongressen är Perus lagstiftande församling. Lagar kan föreslås av den verkställande makten såväl som av den lagstiftande makten, lagförslagen ratificeras sedan efter att ha godkänts av kongressen och kungjorts av presidenten. Den dömande makten är till namnet oberoende,Constitución Política del Perú, paragraf nr 146. men politiska interventioner i rättsfrågor har varit vanligt under historiens gång och diskussion om detta pågår än i dag.Jeffrey Clark, Building on quicksand.
Presidenten utser landets ambassadörer samt alla högre befäl inom försvarsmakten. Presidenten kan även utlysa undantagstillstånd i upp till 60 dygn.
Administrativ indelning
miniatyr|Perus departement.|vänster
Peru indelas sedan 22 oktober 2017 politiskt-administrativt i 24 departement, 196 provinser och 1874 distrikt. Den konstitutionella provinsen Callao har en särställning och har samma rättighet som departementen.
Försvar
Perus väpnade styrkor (spanska: Fuerzas Armadas del Perú) är de militära styrkorna. De består av oberoende styrkor i form av armén, marinen och flygvapnet. Deras främsta uppgift är att skydda landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet mot alla hot. Som ett sekundärt uppdrag deltar de i den ekonomiska och sociala utvecklingen liksom också i det civila försvaret. 160px|miniatyr|Valle del Colca. miniatyr|160px|Kondor i Valle del Colca. miniatyr|160px|Machu Picchu, Cuzco. miniatyr|160px|Nazca. miniatyr|160px|Uros, Titicaca. 160px|miniatyr|höger|Invånare i Anderna iförd traditionell dräkt i Pisac.
Ekonomi och infrastruktur Peru har en marknadsekonomi, och regeringens egendomar har sedan Alberto Fujimori ändrade grundlagen 1993 alltmer avreglerats och privatiserats. Detta har lett till att framför allt nordamerikanska och europeiska företag dominerar marknaden. Delvis är tillståndet monopolliknande. Inom telekommunikationssektorn är till exempel spanska företag dominerande.
Den 12 april 2006 undertecknade Peru ett bilateralt frihandelsavtal med USA.
Inflationen var år 2004 nere i 3,48 % vilket placerade Peru på en fjärdeplats bland länder med låg ränta i Latinamerika. Under hyperinflationens år 1990 då den årliga inflationen i landet nådde 7649,6 % låg Peru på femtonde plats bland de sexton länderna, endast Nicaragua hade högre inflation, 13490,2 % per år.
Peru hade under 1980-talet och början av 1990-talet stora problem med ekonomin på grund av vänstergerillan Sendero Luminoso, presidenten Alan Garcia, väderkatastrofer och ett arv från tidigare militärregimer. I början av 90-talet tog den mer högerinriktade Alberto Fujimori kontroll över styret i landet. Han slog hårt mot vänstergerillan och besegrade den till slut. Tack vare honom, och utländska investeringar i landet och samarbete med IMF och Världsbanken, hade Peru en stark tillväxt mellan 1994 och 1997, och inflationen kunde kontrolleras. 1998 drabbade El Niño jordbruket, Asien hamnade i en finansiell kris och Brasiliens marknader var instabila och detta drabbade Perus ekonomi. 2000 upplevde landet inrikespolitisk instabilitet och året därpå sjönk den globala ekonomin. För att komma tillrätta med de ekonomiska problemen försöker man minska arbetslösheten och investera i bland annat naturgasutvinning.
Näringsliv Landet är rikt på mineraltillgångar, i synnerhet guld och koppar, som utvinns av internationella konsortier och sedan exporteras. Dessutom har fiske och jordbruk en viktig roll. Förutom sockerrör odlas mycket kaffe. Produkter produceras huvudsakligen i de bebodda områdena på västkusten, där jordbruk kan bedrivas endast med hjälp av bevattning. Stora områden i regnskogen kan inte utnyttjas för kommersiellt jordbruk. Där bedrivs i stället till stor del jordbruk för självhushåll. Industrin är placerad nära kusten och särskilt i närheten av Lima. Resterande områden, utom när det gäller mineraltillgångar, är av underordnad betydelse.
Fiske