Senegal (), formellt Republiken Senegal (franska: la République du Sénégal), är en suverän stat och republik i Västafrika belägen vid Atlanten och är det västligaste landet på Afrikas fastland. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.

Namn I Mauretanien och norra Senegal bodde Zenaga-berberna och dessa etablerade omkring år 1040 en muslimsk ribāṭ (befäst religiös tillflyktsort), kanske på en ö i floden. Namnet Senegal härstammar troligtvis från namnet på Zenaga-berberna.

Historia

Söder om staden Kaolack i västra Senegal finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr.Bra Böckers lexikon, band 20, tredje upplagan Från 300-talet till 1500-talet ingick Senegals inland i olika mäktiga västafrikanska riken, såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken.Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000 Under 800- och 900-talen fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området. På 1300-talet frigjorde sig ett wolof-rike från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.

År 1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området. Handeln med gummi var en av anledningarna till att handelsmän och kolonisatörer från många europeiska länder lockades just hit. För att kunna konkurrera med portugiserna grundade fransmännen år 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp. Mellan åren 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.

År 1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen. Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att den även kom att omfatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd från lokala och religiösa ledare. År 1857 grundades Dakar som snart växte om den dåvarande huvudstaden Saint-Louis och år 1895 blev generalguvernörens, över alla Frankrikes besittningar i Västafrika, säte i Dakar. Samtidigt blev franska Senegal en del av Franska Västafrika.Respons (uppslagsverk), band 4, andra upplagan Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika. På ön Gorée, som ligger cirka 20 minuter från Dakar, finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Från Gorée skickades slavar till USA, Kuba och Sydamerika.

Den 25 november 1958 fick Senegal självstyre. Den 4 april 1959 bildades därefter Malifederationen tillsammans med Franska Sudan (sedermera Mali). Malifederationen blev självständig från Frankrike den 20 juni 1960. Federationen upplöstes den 20 augusti samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat. Senegals första president var Léopold Senghor som ledde ett socialdemokratiskt parti. Han har bland annat givit namn till Dakars flygplats. Mellan åren 1966 och 1976 var Senghors parti det enda tillåtna i landet. År 1981 drog sig Senghor tillbaka och ersattes av Abdou Diouf och först då fick landet full demokrati. År 1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig fullbordad och unionen upplöstes år 1989. Senegal har dock fortfarande stort inflytande över det mindre grannlandet.

År 1993 genomfördes de första fria parlamentsvalen.

Casamance I södra delen av Senegal ligger regionen Casamance. Sedan början av 1980-talet har separatistgruppen the Movement of Democratic Forces of Casamance (MFDC) funnits i områden. I början av 1990-talet eskalerade protesterna till regelrätta attacker. Senegaliska regeringsstyrkor skickades därefter till området och år 1993 skrevs ett fredsavtal mellan regeringen och separatistgruppen. År 1995 kom dock en grupp sprungen ur MFDC att påbörja nya strider, vilket ledde till flera tusen dödsfall och runt 20 000 flyktingar i regionen i slutet av 1990-talet. Fredsavtal har skrivits flera gånger, men sporadiska strider är återkommande. År 2010 pågick regelrätta strider och även under år 2012 attackerade rebellgruppen regeringsstyrkor. Utrikesdepartementet rekommenderade därför resenärer att iaktta försiktighet i området. Mellan åren 2014 och 2018 rådde ett eldupphör.

Geografi 250px|vänster|miniatyr|Senegal Senegal ligger vid Afrikas västra kust mot Atlanten och har andel av Sahelzonen samt tropikerna.

Topografi och hydrografi Senegal är i huvudsak ett lågt beläget land och består i norr av den västligaste delen av Sahel, med sina torra och sandiga slätter. I sydöst är landet något mer kuperat och längst i söder återfinns en tropisk halvöppen skog, ett landskap som fortsätter in i Guinea-Bissau och Guinea. Tre stora floder flyter genom Senegal. I norr bildar Senegalfloden gräns mot Mauretanien och i söder flyter Gambiafloden och Casamance. Senegal präglas också av sina långa kustlinje, där huvudstaden Dakar på Kap Verde-halvön är Afrikas västligaste punkt. 56 mil ut till havs återfinns Kap Verde-öarna.

Klimat Senegal har tropiskt klimat, med stor variation mellan olika delar av landet. Under regntiden, som varar mellan juli och oktober, faller ca 350 mm nederbörd i den inre norra delen av landet  medan kustområdet kan få upp till 1500 mm nederbörd per år (detta kan jämföras med årsnederbörden i Sverige på ca 680 mm). Längs kusten är vintrarna relativt svala, med en medeltemperatur på 17 °C i januari, medan somrarna är varmare med en medeltemperatur på 27 °C. I södra Senegal är klimatet fuktigare och varmare. Där ligger temperaturen mellan 24–38 °C. Mot gränsen till Mali är klimatet betydligt torrare och nära ökenklimat. Termometern kan här visa så höga temperaturer som upp emot 54°C.

Växt- och djurliv Senegal har ett rikt växt- och djurliv med en stor variation av naturtyper. I norra Senegal består landskapet av områden med savann och stäpp, med inslag av buskar eller träd, som de karaktäristiska träden baobab och akacia. I området, som tillhör Sahel, grönskar det under sommarens regnsäsong men är uttorkat och nästan utan växtlighet under torrperioden. Längre söderut karaktäriseras landskapet av halvöppen savann och glesa skogar med torktåliga trädarter. Den långa och slingrande Senegalfloden, som bildar gräns mot Mauretanien, liksom Gambiafloden och floderna Casamanca och Saloum mynnar ut i Atlanten i breda och fågelrika floddeltan och träskområden. Senegals havskust och floder är mycket rika på fisk och kräftdjur och i floderna lever också bland annat krokodiler, flodhästar och skölpaddor. Senegals floder kantas av skog, med exempelvis palmer och bambu. Det upp till 20 meter höga trädet Erythrophleum guineense, på engelska ordeal-trea, är också rikligt förekommande. En bit upp längs Casamanca och Gambiafloden flockas flera arter av apor i de höga trädkronorna, vars läten bildar en mycket högljudd ljudkuliss. Ormar och ödlor finns i stort antal i Senegal, däribland de fruktade kobrorna och andra giftormar, samt pytonormar. Södra Senegal består naturligt av en mycket artrik skog. Emellertid har denna trängts undan kraftigt av jordbruket, särskilt i de sydvästra delarna av landet. Allra längst i sydväst finns svårgenomträngliga skogar och mangroveträsk. I sydöst mot gränsen till Guinea ligger nationalparken Niokolo-Koba som genomkorsas av Gambiafloden. Området består av halvöppen skog med exempelvis Sumak, Cashewträd och flera andra trädslag. Här kan man fortfarande få en skymt av vissa stora däggdjur vars livsmiljöer annars är utträngda av jordbruket, som elefanter, antiloper, lejon, pantrar och geparder. Andra större däggdjur i Senegal är bland annat den röda babianen, grön markatta, koantilop, sabeloryx, hästantilop och flera arter av gaseller. Senegal är mycket fågelrikt och fler än en miljon flyttfåglar övervintrar i Senegalflodens delta, däribland mindre flamingo, skedstork, vit pelikan och purpurhäger. I Saloumflodens delta passerar också miljontals flyttfåglar. Några vanligt förekommande fåglar i Senegal är, för att nämna några, blodnäbbsvävare, rapphöna, pärlhöns och (kanske världens vanligaste rovfågel) den bruna gladan.

Naturskydd och miljöproblem Några av Senegals miljöproblem är avskogning, överbetning, ökenspridning, jorderosion, överfiskning och att vilda djurbestånd hotas av tjuvjakt. Dessutom har landet svag miljöskyddslagstiftning och drabbas av säsongsvisa översvämningar och periodisk torka.

Enligt uppgifter från år 2011 hade Senegal då sex nationalparker samt ett antal större naturreservat. I sydöstra Senegal ligger den största nationalparken, Niokolo-Koba. Två nationalparker är klassade som världsarv av UNESCO, dessa är Niokolo-Koba nationalpark och Djoudj fågelreservat som båda klassades som världsarv år 1981.

Styre och politik Senegal räknas som en av Afrikas mest stabila demokratier. Generellt är den politiska situationen i landet lugn. Situationen i regionen Casamance är dock spänd som en följd av att rebeller har utfört attacker mot regeringsstyrkor i regionen.

Författning och styre

Konstitutionen är från år 1963, men har ändrats flera gånger. Av den framgår att Senegal är en enhetlig och demokratisk republik, där presidenten är statschef. Presidenten väljs, sedan år 2019, i allmänna val vart femte år. Dessförinnan vart sjunde år. Presidenten kan inneha ämbetet i maximalt två mandatperioder. Förutom att presidenten är statschef är denne också överbefälhavare och har den verkställande makten. Presidenten utser också premiärminister och regering, år 2019 beslutade dock parlamentet att posten som premiärminister skulle avskaffas.

Parlamentet består, sedan år 2012, av en kammare. År 2017 utökades antalet ledamöter i kammaren till totalt 165 ledamöter varav 15 ledamöter ska representera Senegals diaspora. Ledamöterna väljs i allmänna val vart femte år. Både parlamentet och presidenten kan initiera lagar, men presidenten måste godkänna lagarna innan de träder ikraft.

Administrativ indelning

Senegal är indelat i fjorton regioner: Dakar, Diourbel, Fatick, Kaffrine, Kaolack, Kolda, Kédougou, Louga, Matam, Saint-Louis, Sédhiou, Tambacounda, Thiès och Ziguinchor.

Försvar I Senegal råder allmän värnplikt efter urval, där tjänstgöringstiden inledningsvis är två år. År 2018 bestod Senegals väpnade styrkor av 13 600 man plus 5 000 halvmilitära styrkor i ett gendarmeri. Samma år hade Frankrike en styrka på 350 personer i Senegal. Tack vare att Senegals ekonomi varit en av de mer stabila på den afrikanska kontinenten har Senegal haft ekonomiska möjligheter att utveckla en av de mest vältränade arméerna i Afrika.

Armén omfattade år 2018 en styrka på 11 900 personer och materielet bestod av spaningsfordon, stormpansarfordon och pansarfordon. Dessutom hade armén tungt artilleri och luftvärnsartilleri. Flygvapnet omfattade en styrka på 750 aktiv personer och materielet bestod av transportflygplan, träningsflygplan samt helikoptrar. Marinen bestod samma år av en styrka på 950 personer då inkluderat kustbevakningen, patrullfartyg, landningsfartyg och hjälpfartyg.

Senegal har bland annat deltagit i FN-operationerna i Centralafrikanska republiken (MINUSCA) och i Mali (MINUSMA), men även i FN-operationer i Kongo-Kinshasa (MONUSCO), i Liberia (UNMIL), i Sudan (UNAMID) och i Sydsudan (UNMISS). Förutom FN-operationer har Senegal även deltagit i ECOWAS operation i Gambia (ECOMIG). Ekonomi och infrastruktur