Colombia, formellt Republiken Colombia, är en stat i nordvästra Sydamerika vid Karibiska havet och Stilla havet. Colombia gränsar till Brasilien, Ecuador, Panama, Peru och Venezuela. Colombia är ett land rikt på naturresurser och har ett klimat som är perfekt för exempelvis odling av kaffe, snittblommor och allehanda frukter. Den viktigaste exportvaran är kaffe av hög kvalité som odlas uppe i de höga bergen. Colombia är näst största exportör av kaffe efter Brasilien. Utöver det ger oljeindustrin gott om inkomster och arbeten, såväl som smaragd- och guldframställningsindustrin. Cirka 40 procent av befolkningen är jordbrukare, men endast cirka 2% av landets totala yta är uppodlad, och är koncentrerad till området kring bergskedjan Cordillera Central.
Mycket importeras från USA och Europa. Colombias hamnstäder tillsammans med utvecklade industristäder som Bogotá, Cali och Medellín utgör en bra grund för ekonomisk utveckling. Colombia räknades av konsultfirman Maplecroft år 2010 som ett av de länder i världen som hade högst risk för "terrorhandlingar".Maplecroft "Worldwide Terrorism Index" http://www.maplecroft.com/about/news/terrorism.html Colombia hade under 2010 världens fjärde högsta mordfrekvens, efter Honduras, El Salvador och Venezuela.http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_intentional_homicide_rate#2010s I början av 2000-talet förbättrades säkerhetsläget och vissa städer och vägar i Colombia var mellan 2005 och 2008 säkra för resande. Under 2010 ökade antalet kidnappningar, främst i Medellíns storstadsområde, jämfört med 2009. Enligt Förenta nationerna hade Colombia under 2010 det högsta antalet internflyktingar i världen,http://colombiareports.com/colombia-news/news/12808-colombia-has-most-displaced-in-the-world.html varav många söker sig till Medellín, Bogotá och Cali, där de ofta hamnar i någon av de många kåkstäderna.Reutershttp://alertnet.org/db/an_art/59877/2010/10/11-142709-1.htm
Historia vänster|miniatyr|Historisk inhemsk colombiansk konst
miniatyr|Paseo de Bolívar-avenyn i Barranquilla. Före spanjorernas ankomst till Latinamerika fanns det i Colombia många grupper som hade en tämligen högstående kultur, även om de var isolerade och splittrade. Legenden om El Dorado tillskrivs ofta Colombia och mycket av utbyggande av Colombia skedde med upptäckten av El Dorado som mål. Chibchaindianerna, som levde i centrala Colombia, hade en tradition där man varje år hällde guld i en liten sjö som offer till gudinnan som sades leva där. Idag finns inga chibcha kvar och deras språk och religion är så gott som okända för dagens colombianer. Indianerna i Colombia, utom i sydligaste delarna av landet, mot gränsen till dagens Ecuador, hade mycket begränsad kontakt med det mäktiga Inkariket i söder. Av de indianska kulturerna i Colombia finns mycket få ruiner och lämningar, men rika fynd har gjorts av dyrgripar i guld och stora stenblock utformade som huvuden, i en stil som inte alls påminner om Inka-indianernas.
Colombia var från 1600-talet en del av den spanska kolonin Nya Granada och blev tillsammans med Ecuador och Venezuela självständigt 1810 under namnet Colombia, men för att inte blandas ihop med det som idag kallas Republiken Colombia så kallas den då nyblivna självständiga nationen Gran Colombia eller Storcolombia. Simon Bolivar ses som landets skapare, och betraktas som något av ett statshelgon i speciellt Venezuela, där han har fått namnge deras valuta. Gran Colombia föll samman 1830, och de nuvarande tre länderna uppstod.
Fram till 1903 tillhörde även Panama Colombia men de två områdena hade kulturella skillnader. Det mer indianska Panamá gjorde anspråk på självständighet, något de inte skulle uppnått utan stöd från USA (i gengäld fick USA bygga Panamakanalen).
Colombiakonflikten
Rötterna till dagens konflikt i Colombia anses oftast härstamma från mordet på Jorge Eliécer Gaitán, den 9 april 1948. Gaitán var en colombiansk liberal oppositionspolitiker som mördades på oklara grunder i huvudstaden Bogotá, i något som kom att kallas "el Bogotazo". När mordet blev känt i nationella medier utbröt kravaller på gatorna i flera städer runt om i landet, och enbart i Bogotá beräknas över 3000 människor ha dött denna dag. Mordet blev startskottet för ett tio år långt inbördeskrig, "la violencia", där cirka 200 000 människor dog.
För att få slut på inbördeskriget beslöt det liberala och det konservativa partiet att helt sonika dela på makten mellan åren 1958–1974, i den så kallade "Nationella Fronten". De hade mandatperioder à 4 år i taget, och turades om att sitta vid makten. Under denna tid uppstod de olika gerillorna på många håll i landet, något som dels anses bero på statens negligering av landsbygd och periferi och rådande maktmonopol, dels på uppmaning av och inte minst ekonomiskt stöd från andra länder runt om i världen.
Kampen mot narkotikakartellerna intensifierades i slutet av 1980-talet. Bland annat krävde USA att man skulle utlämna flera ledande narkotikahandlare. Detta resulterade i att hundratals människor blev dödade, däribland Pablo Escobar, boss för Medellínkartellen.
För att bemöta gerillorna på landsbygden bildades de paramilitära styrkorna, kända under namnet Autodefensas Unidas de Colombia (AUC) (="Colombias förenade självförsvarsstyrkor"). Paramilitärerna var ökända för sina massakrer, försvinnanden och social rensning i städer och byar, och enligt Human Rights Watch var de ansvariga för över 70 % av morden på politiker och fackföreningsledare i Colombia. År 2004 inleddes en avmobilisering av AUC, denna blev dock mycket omdebatterad och kritiserad, dels för omfattande amnesti till de skyldiga, dels för undermålig gottgörelse till de många offren för deras förbrytelser. Vidare uppdagades det att under den tidigare presidenten Álvaro Uríbe (president 2002–2010) hade de paramilitära ledarna politiskt inflytande över stora delar av Colombias kongressledamöter och lokalpolitiker, som ska ha mottagit mutor och pengar till valkampanjer för att gå AUC:s ledare till viljes. Sedan AUC avväpnats har vissa stridande återintegrerats i samhället, medan andra har tagit upp vapnen igen för att försvara sina intressen i knarkhandeln och inte minst sin sociala maktposition i många städer och kåkstäder, främst vid kusten och södra delen av landet.
Under 1990-talet förändrades även gerillornas strategi, mycket på grund av odling av och handel med narkotika. Av de många gerillor som fanns på 1960- och 1970-talen kvarstod bara FARC och Ejército de Liberación Nacional, av dessa var den förstnämnda störst och militärt överlägsen den andra. FARC var ökända för kidnappningar, utpressning, mord och terroristattentat mot både civila och poliser, och i deras våld satt både nationella och internationella medborgare, politiker och affärsmän. Både AUC och FARC var terroriststämplade av såväl Europeiska unionen som Colombias allierade, USA.
Trots den ökade säkerheten i vissa regioner ökade antalet internflyktingar under 2009 och 2010. Under perioden januari till augusti tvingades i snitt 500 människor om dagen lämna sina hem,http://www.newsweek.com/2010/09/09/colombia-wrestling-to-quell-local-drug-gangs.html vilket bland annat beror på de nya gängkrigen i Medellín och Cali med närområden. Många internflyktingar säger också att nya paramilitära grupper, som de högerpolitiskt inriktade Águilas Negras, är ansvariga för att tusentals människor blivit hemlösa i områden där multinationella bolag verkar.http://english.aljazeera.net/programmes/general/2010/09/20109864414388536.html
Enligt tankesmedjan Maplecroft hade Colombia 2010 världens sjätte största risk för terrorhandlingar.http://colombiareports.com/colombia-news/news/12911-colombia-ranks-6-on-terrorism-risk-list.html
I september 2016, efter 52 års konfilkt, skrev FARC och Colombias regering på ett fredsavtal. Fredsavtalet innehöll sex olika stycken som bland annat behandlar markägande, att FARC ska få möjlighet att delta politiskt samt hur gerillans vapen ska samlas in. Samma år fick Colombias president Juan Manuel Santos Nobels fredspris för hans beslutsamma ansträngning att skapa fred i sitt land.
I august 2018 blev Iván Duque ny president i Colombia. Den nya högerkonservativa presidenten vann det första presidentvalet som ordnats i landet efter fredsavtalet med vänstergerillagruppen FARC år 2015. Fredsavtalet innebar i praktiken ett slut på 50 år av inbördeskrig och möjliggjorde att gerillan formades om till ett politiskt parti.
Geografi miniatyr|Colombia
Topografi och hydrografi Colombia är ett land med mycket stora skillnader vad gäller klimat och vegetation, beroende på höjden över havet. Landet uppfylls i väster av Anderna som mot norr grenar ut sig i flera kedjor (Väst-, Central- och Östcordilleran). Här finns toppar som når över 5 700 m med evig snö. Landets högsta topp är den isolerade Pico Cristóbal Colón (5 775 m) i Sierra Nevada de Santa Marta vid Karibiska havet i norr. Anderna har många unga, ännu aktiva vulkaner och landet drabbas ofta av jordbävningar. Bergskedjorna omsluter högslätter där majoriteten av befolkningen lever. Längs kusterna finns slättland, störst i norr runt Magdalenaflodens delta och landets glesbefolkade östra delar består av ett vidsträckt lågland. I norr består detta av gräsbevuxna savanner (Llanos), genomskurna av Orinocos bifloder, och här hålls stora boskapshjordar. I söder vid ekvatorn och Amazonflodens biflöden härskar regnskogen selva.
Klimat Landets klimat är tropiskt (framförallt längs kusten), men varierar med höjden över havet. Det blir kyligare i höglänt terräng (I bergstrakterna räknar man med den heta, den tempererade, den kalla och den frusna zonen.) Nederbörden är stor i söder. I norr och öster är det torrtid på vintern.
Växt- och djurliv I de tropiska skogar som finns kvar, exempelvis mot gränserna till Venezuela, Brasilien och Stilla Havskusten, lever många exotiska djur, till exempel Amerikas största kattdjur, jaguaren, den säregna sengångaren samt glasögonbjörnen som är kontinentens största rovdjur.
Miljöproblem Några av Colombias miljöproblem är avskogning, dålig vattenkvalitet på grund av överanvändning av insektsbekämpningsmedel samt luftföroreningar, speciellt i huvudstaden.
Styre och politik
Statsskick Colombia är en republik med en president och ett parlament. Parlamentet benämns kongressen och består av två kamrar – senaten och representanthuset.
Administrativ indelning
270px|miniatyr|Colombias departement
Colombia är indelat i 32 departement (departamentos) samt ett huvudstadsdistrikt (distrito capital). Colombias departement i bokstavsordning (med departementshuvudstaden inom parentes):
<li>Amazonas (Leticia) <li>Antioquia (Medellín) <li>Arauca (Arauca) <li>Atlántico (Barranquilla) <li>Bolívar (Cartagena) <li>Boyacá (Tunja) <li>Caldas (Manizales) <li>Caquetá (Florencia) <li>Casanare (Yopal) <li>Cauca (Popayán) <li>Cesar (Valledupar) <li>Chocó (Quibdó) <li>Córdoba (Montería) <li>Cundinamarca (Bogotá) <li>Guainía (Puerto Inírida) <li>Guaviare (San José del Guaviare) <li>Huila (Neiva) <li>La Guajira (Riohacha) <li>Magdalena (Santa Marta) <li>Meta (Villavicencio) <li>Nariño (Pasto) <li>Norte de Santander (Cúcuta) <li>Putumayo (Mocoa) <li>Quindío (Armenia) <li>Risaralda (Pereira) <li>San Andrés och Providencia (San Andrés) <li>Santander (Bucaramanga) <li>Sucre (Sincelejo) <li>Tolima (Ibagué) <li>Valle del Cauca (Cali) <li>Vaupés (Mitú) <li>Vichada (Puerto Carreño) <li>*Distrito Capital de Bogotá
Colombias departement är i sin tur indelade i kommuner (municipios). Det finns även kommunfria områden (, tidigare ) utan centralort som styrs centralt från departementets huvudort. Denna typ av område finns enbart i de glesbefolkade departementen Amazonas, Guainía och Vaupés.
Politik